En stund för mig själv – och en dröm om något mer
Det är en sällsynt känsla, den där friheten som kommer när jag får en stund för mig själv. En stund där smärta, oro och diagnoser inte tar all plats. Där jag kan andas, känna lugnet och bara vara jag.
I dessa ögonblick kan jag släppa tankarna på alla sjukdomar som tär på min kropp. Jag kan drömma, tänka på det som en gång var, eller bara låta stillheten omfamna mig. För i min vardag är det annars en ständig kamp – en kamp mot tröttheten, mot det som gör ont, mot de begränsningar som livet har lagt framför mig.
Men de dagar då kroppen lyssnar, då jag känner styrkan återvända om så bara för ett ögonblick – då önskar jag något mer. Jag önskar att jag kunde dela min tid med dem jag älskar, att jag fick skapa minnen med min familj och mina vänner. Att få känna värmen av gemenskap, skratten runt ett bord, stunder av närhet och glädje.
Tänk om någon såg det. Tänk om någon ville sponsra en stund av lycka – en möjlighet att samla mina närmaste för en dag där sjukdomarna inte får styra. En dag fylld av liv, skratt och kärlek.
För ibland räcker en enda stund för att göra allt lite lättare. ✨